Vik hädan ljuva mandelblom och lyss till lärkans drill medan myrorna marscherar på myrarna i sol och Rönnerdahl han drunknar uti kylskåpskall fil, i en kärvänlig doft av tjära och stranduppfluten tång och vi vandrar småkrypsbitet barfota genom hagar och snår där hagelskurar går och snart jag lövad står med smör och sill i hår på ängen där en dansbenägen nyuppstånden Rönnerdahl ur spelemansfioler ljuva nektarsorger drar i livsljusets och dödsskuggans lika soliga dar och då våra getingar får ungar står kattfot på ett ben och hissar flaggan i topp medan gök och överförfriskad sångartropp i korus gal så störningsjouren bråda tider har och tärnan som fått feeling mellan hägg och syren nu plockar lutan upp och måfånynnar fram en visa på vindens ängar där Rönnerdahl nu mot mörkare tider går med ymnigt omnämnda, snudd på varumärkesskyddade kattfot’n och viol ’n i käft och hår han nu valsar genom semesterveckors spindelnät och ropar ”Hallå, sitt inte gammal trött och tung, upp och hoppa, YOLO, allt kött är hö och blomstren dö, så spring Uje spring till högsta topp som en brusig brunstig rusig tupp” och vi ska va’ som vindarna i hagar och gå i dagar och låta sommargrödor gro i oss och ropa ”se vita gäss” vid utskärsfyren utom oss och lustvalsa av hjärtans lust i junisolen utan skor bland kor med blomsterkrans och fagra fästingbett runt den stång som stod i många år men föll i fjol och snart vi doppar nyss blåfrusna tår i sommarns fagraste vattenskvätt och önskar bad och svett åt folk och fä i ett sommarlov där ingen sur och ledsen går och bina surrar in i stora lass av glass på gassande dass och vi ska ge hud och hals och körv i sommartider till varann och göra en hund till sommarbrud och lyssna till dragspelsutdraget hjärta, P3 Sommar och våra alkolås hallå men ta en kallsup eller två i björkars sus bland soliga, söliga, slött hängmattegungande humlor i humlebaserat rus bland fjärilar som brölar på böljan blå under sommarns salta bad hallå vi gå mot mörkertid men så soliga ändå så sjung hej höstvind hallå i kuling styv kom, snart regnar sandaler av plast mot sommartider bort och fräkniga barnen kissar på sig i ljuva örtesängar just då allt på nytt uppstår med sill och sång runt lövad stång, kyss blommorna, kör ner i strupen korv så stiger fjäriln vingad upp mot blekfet sol till måsars skrin bland ungars snor och kaprifol då svalor glädjefnattigt svamlar, humlor flummar, störtdyker sen i humlebrygden ner bland kattfot, hundskit och viol när ett aftonrodnat industrisemesterslut nu flåsar dig i nacken och stinger hårt en himmelsk dag och tyst vindarna viskar att var i hela friden är sill och logdans och strömningstjänstens instant-visskatt och ät nu jordgubbar en masse och glöm för bövelen ej solskyddsfaktor 5 och ro sen drypande av svett från generiskt fiskeskär hem, kolla på din gps och kom nu inte här och säg att mor är en orm och att far var på en bar och i minnet av fornstora dar tiger vi medan syrsan spelar och du vill kyssa natten tyst tills vi i morgon på skutan frejdigt skumpar fram på böljan blå under solen gul med Blå och Gula Blend, en äktsvenskt somrig doft av tjära och nikotin, så bra att ha när blod och bölja svallar och blöjan står i blom, ja är det konstigt att man längtar hem och längtar bort nån gång och understundom drömmer fram en förstulen kyss ur hjärtats glömda sommarnatt som svallikt flög över tallen upp och bort medan det från stranden stänkte vågor och du drömde dig iväg till en ljuv skärgårdsö där fryntligt kräftstinn mångubbe i augustinatten log innan Gud i gryningen kopparslagskvittra morgonbön bland blommorna och bergen och de fagra överfulla sopkärlen i gulnat sommarland och maskroskransen valsar vilset bort i stilla morgonstund medan far nu ror i land och vi över hagen går den sista sommardagen och minnet oss att sakta nynna får medan vi vandra bort mellan lind och kaprifol ut på villande mo där sommarns sista tuppar kvittra ljuvt om ingenting.
Leave a comment