Anders Lundkvist

Så har även länsstorbandet inställt sig till jultjänstgöring. Eller vad man nu ska kalla det. Under en själfull decemberkväll lyckas de i alla fall tillsammans med diverse eminenta gäster dra ett redigt strå till julstämningsstacken medelst ett gäng ypperligt tolkade soul-, gospel- och juldängor.

Britta Bergström placerar omgående ribban högt  i en skönt sprittande Frosty the snowman  innan det är dags att låta gospelkometen Samuel Ljungblahd sätta sin prägel på Stevie Wonders Someday at Christmas, krispigt klar som julsnön i en romantisk komedi. Ida Sand står för kvällens bluesigaste insats i en  bastant gåshudsalstrande Merry Christmas, baby där hon tar i från tåspetsarna till pixiefrisyren medan maken Ola Gustafsson brutalgnisslar med gitarren och Calle Bagge plinkar på som pianisten på en lönnkrog i förbudstidens Chicago. En skönt dekadent motvikt till allt översockrat julsångsmys man får dras med så här års!

Vid nyss fyllda 20 är Molly Pettersson Hammar ett sådant under av scenisk karisma och brådmogen vokaltalang att hela auditoriet baxnar, och oavsett placeringar i Idoltävlingar och Mello-jippon  har hon med all sannolikhet redan säkrat en plats bland de stora. Hennes tolkning av Beyonces Love on top är otadlig och när hon och Ljungblahd triggar varandra till allt djärvare vokala bergsbestigningar i  Ain’t no mountain high enough är euforin ett faktum. Och så håller det på –klassikerna avlöser varandra i solo-, duo- och storgruppstappningar, glittrande som julgranspumlor – Curtis Mayfields People get ready och Move on up, Carole Kings You’ve got a friend och dundrande finalnumret Higher ground av Stevie Wonder, och de interna ryggdunkarna artisterna emellan är lika befogade som underhållande.

Även om detta främst är vokalsolisternas afton för sig ju storbandet som väntat exemplariskt i slickat funkiga , perfekt skurna musikaliska paltor och smyckade med åtskilligt solistiskt bling. Peter Dahlgren står för en av sina funkigaste trombonuppvisningar, Jacek Onuszkiewicz briljerar med sordinerat trumpetjamande  och Robert Nordmark river av ett gäng saxsolon som snudd på får hans glasögon att imma igen som Karl-Bertil Jonssons vid glöggprovningen. För att smolka glädjebägaren en aning kan jag ju konstatera att repertoaren trots alla förtjänster  ändå var i manstätaste laget. Stevie och Curtis i all ära – var fanns Aretha Franklin, Mahalia Jackson och andra drottningar en sån här afton? Och inte hade det skadat med litet fler distinkt årstidsförknippade alster, även om det synnerligen stämningsmättade extranumret Auld lang syne väger upp åtskilligt.

Norrbotten Big Band möter Britta Bergström
Medverkande: Norrbotten Big Band, Britta Bergström, Samuel Ljungblahd, Molly Pettersson Hammar, Ida Sand, Mija Folkesson, Trio X, Ola Gustafsson
Dirigent: Joakim Milder
Kulturens Hus, Stora salen
Lördag 12 december 2015