Byn där himlen lagt armen om själen

Nattfestivalen i Korpilombolo hör onekligen till länets mer anmärkningsvärda kulturhändelser; anmärkningsvärt och glädjande är därför också det djärva tilltaget att låta ett tvärsnitt av de artister som genom åren gästat festivalen för en kväll få ta Luleå och Kulturens Hus  i besittning.

Med mer än trettio uppträdanden hör detta showcase till de mer överdådiga arrangemang jag upplevt, och det säger sig självt att distributionen av ett dylikt överdåd inte saknar problem. Under kvällens första del får det hela litet väl ofta karaktären av en audition där ett spretigt urval av begåvningar ges  några minuter i rampljuset , och även om den innerliga atmosfären förlåter mycket förmår sannerligen inte allt engagera.

Jag hade också gärna sett en större djärvhet i uttrycket, liksom mer av det i nattfestivalernas program som inte främst varit av musikalisk art. Men visst glimtar det till. Erik Henrikssons ”Höstfjäril” är ett andlöst stycke meditativ gitarrekvilibristik, och det hjärta som inte berörs av Tallbokören, skapad av den sångintresserade personalen på Tallgårdens äldreboende, bör nog kardiologerna ta en närmare titt på. En stor eloge också till de ”ciseroner” –  Lisa Hennix samt Aron och Ann-Katrin Tideström – som med jämna mellanrum uppenbarar sig på scenen för att beledsaga och accentuera. Lisas precisa dansrörelser till Arons poetiska skisser på omväxlande saxofon, slagverk, piano, kalimba och röst är ögonblick av stillhet och förhöjd närvaro, liksom Ann-Katrins tankeväckande text om Korpilombolo som byn där ”himlen lagt armen om själen”, där tänkandet blir magiskt och drömmar tar form.

I andra halvlek har mina dubier förångats i den värme  eldsjälarna på scen förmått alstra; höjdpunkterna är många och ur spretigheten uppstår en dynamisk kontrastverkan. Den alltid lika remarkable Daniel Wikslund bjuder på en blixtrande uppvisning i fiolackompanjerad sång på svenska och spanska, Pajala Truck Co levererar dåndimpande indiepop och om gåshuden själv får välja får nog Kristallkvartettens tolkning av Jan Sandströms Sång till Lotta sägas höra till kvällens höjdpunkter. Ja jösses.

En minst sagt omtumlande kväll där en hitrest eldsjälsdelegation på ett mycket övertygande sätt visade att vår glest bebyggda landsända ej lever av gruvsatsningar och undersköna vyer allena. Kultur behövs också. Och den finns. Inte minst i Korpilombolo, byn där himlen lagt armen om själen.

Korpilombolo kommer till Luleå
Ett urval artistuppträdanden från Korpilombolos nattfestivaler genom åren
Konferencier: Leif Rönnbäck
Ciseroner:  Ann-Katrin Tideström, Lisa Hennix, Aron Tideström
Stora Salen, Kulturens Hus
Lördag 31 augusti 2013

Leave a comment